Nedräkning del 12 - Chelsea
Från att vi igår kikade på turneringens mest framgångsrika lag genom tiderna som har varit med från starten av Europacupen/Champions League 1955, till att vi idag ska granska ett betydligt färskare gäng ute i Europa. Chelseas första deltagande i Champions League-sammanhang var faktiskt så sent som säsongen 1999/2000. Man hade förvisso varit med i Europa-cup sammanhang sedan 70/71 men det var alltså inte förens 99/00 som man lyckades ta sig till den allra största scenen. I sin Champions League-debutsäsong så tog man sig hela vägen till kvartsfinalen men där blev FC Barcelona ett nummer för stora, framförallt på returen på Camp Nou. Chelsea vann nämligen första mötet med 3-1 hemma på Stamford Bridge - lika roligt blev det inte på Camp Nou. Efter 3-1 till katalanerna efter 90 minuters spel så gick matchen till förlängning och väl där orkade inte Chelsea-spelarna, det blev till slut 5-1 till spanjorernas fördel. Efter tre säsonger på raken i Uefa-cupen så tog man sig tillbaka till Champions League för andra gången någonsin säsongen 03/04, och i samband med det så tog en viss ryss över klubben hösten 2003. Efter att han tog över så var det inga problem längre att kvalificera sig till Champions Leauge (undra varför). Abramovich var inte nöjd med att göra Chelsea till en regelbunden CL-klubb, han ville vinna hela turneringen också och det inom ett par år. Det tog strax över fyra och ett halvt år för honom att ta Chelsea till den mäktigaste matchen ett europeiskt klubblag kan spela - Champions League-final. Väl där 2008 så stod Manchester United för motståndet, den finalen har jag redan skrivit om i analysen om Manchester United. Det som skulle bli det absoluta drömscenariot för Roman Abramovich utvecklade sig till en riktigt svidande finalförlust, på hans hemmaplan. Sedan dröjde det fyra år till innan Chelsea stod som finallag igen. Finalen 2012 mot Bayern München. Nu skulle väl äntligen Roman Abramovich få sin belöning efter alla investeringar i klubben? Eller skulle Bayern ta det på sin hemmaplan? 83:e minuten: Toni Kroos drar in ett svepande inlägg från utkanten av straffområdet mot bortre stolpen, där dyker Thomas Müller upp och nickar ner bollen stenhårt i marken sedan ribba in. 1-0 Bayern. Skulle Chelsea falla på målsnöret ännu en gång? Hörna 88:e minuten - Chelsea måste göra något nu, Matas hörna går mot första stolpen och där kommer en kraftfull ivoriansk klubbikon vid namn Didier Drogba och får så bra tryck i nicken att Neuer inte orkar hålla bort den, utan styr upp den i egna nättaket. 1-1. Förlängningen börjar, fem minuter in i förlängningen så hakar Chelsea-hjälten som tog matchen till förlängning Ribery bakifrån och straff för Bayern. Robben kliver fram och bränner straffen. Matchen går till straffar och efter en dramatisk straffläggning så kliver Drogba fram för att avgöra, och han sätter den iskallt. Hans tårar efter det blir som en symbol för hur efterlängtat och viktigt detta var för Chelsea. Senaste säsongen gick de till åttondelsfinal och där tog det stopp mot PSG, kommer nu återigen satsa allt på att gå till final.
Trolig uppställning med kort kommentar kring varje spelare
Formation: 4-2-3-1
Målvakt: Thibaut Courtois - Belgisk lyftkran som är en av världens bästa på sin position - har tillsammans med De Gea bara Neuer framför sig. Köptes av Chelsea redan 2011 från Genk där han i belgiska ligan var en riktig supertalang - debuterade för Genk i högstaligan redan vid 16-års ålder. Lånades sedan ut till Atlético tre säsonger från 2011-2014. Det var i sista säsongen 13/14 som han verkligen visade att han är en världsmålvakt. Efter den säsongen så kände Mourinho att det var dags att ta tillbaka honom och det visade sig vara ett riktigt bra beslut av portugisen. Jag och många andra trodde nog inte att Courtois skulle bänka Cech i sin första säsong men det var precis det han gjorde och han var tillsammans med De Gea ligans allra bästa målvakter förra säsongen. Belgaren har inte några direkta svagheter som målvakt. Blir en nyckelfigur även denna säsong.
Högerback: Branislav Ivanovic - Har inlett den här säsongen lite tveksamt, då han som så ofta är så svårpasserad har hamnat på efterkälken ett par matcher i rad. Först mot ecuadorianska virvelvinden Jefferson Montero, sedan mot elektriska speedkulan Raheem Sterling och senast mot Crystal Palace ställdes han mot D.R. Kongos stolthet och explosiva superdribblern Yannick Bolasie. Trots sin svajiga säsongsinledning så vet alla vad han kan åstadkomma när han spelar på topp. Är då en av världens mest underskattade spelare, en av de bästa på sin position och har i en mängd matcher blivit matchhjälte, serbisk vinnarskalle.
Mittbackar: Gary Cahill och John Terry - Detta mittbackspar som bortsett från en kort Cahill-svacka i mitten av förra säsongen var ligans absolut bästa. Denna säsong så har det oväntat uppstått en del frågetecken. Terry som spelade varenda minut i ligan förra året (!) byttes ut i halvtid i stormötet mot City mot den förvisso extremt talangfulle och duktige Kurt Zouma men det väcker ändå en del frågor. I matchen mot West Brom så fick Cahill börja på bänken men hoppa in efter ett rött kort från Terry, då Mourinho valde att satsa på unge Kurt igen. Frågan är om inte Zouma petar någon av Cahill och Terry i premiären mot Tel-Aviv. Jag tippar på att han inte gör det men snacka om att han står och bankar på dörren in till startelvan, jag tror Mourinho håller kvar vid Cahill och Terry men endast på grund av deras enorma rutin. Om Zouma startar vilket inte alls är omöjligt så tror jag att det blir Cahill som får sätta sig på bänken. När Cahill och Terry kommer upp i förra säsongens klass så är de helt oslagbara i luftrummet och otroligt följsamma och brytningssäkra.
Vänsterback: Cesar Azpilicueta - Bara att han petade nyförvärvet Filipe Luis på sin ''felaktiga'' ytterbacksposition är bara obegripligt imponerande, (han föredrar högerbackspositionen). Även Azpilicueta är otroligt underskattad enligt mig, bör räknas som en av de bästa på sin position i sällskap med Alaba och Marcelo. Hans starkaste sida är hans defensiv, kan vara den bäste på sin position rent defensivt. Är oerhört svårpasserad och följsam. Är duktig offensivt också men inte lika vass som han är defensivt.
Defensiva mittfältare: Nemanja Matic och Cesc Fàbregas - Makalöst bra i fjol. Kompletterar varandra utmärkt, då Matic är den ultimata dammsugaren och bollvinnaren medans Fàbregas är den ultimata spelaren för den första genombrytande passningen eller en direkt assist vilket inte minst hans facit från förra säsongen vittnar om: 18 (!) assist i ligan förra året och då får man tänka att han oftast var sittande/defensiv mittfältare. Matic är också han en av de bästa på sin position, med sina 194 cm så är det som en riktig bläckfisk på mitten som når allt med sina långa ben. Matic är enligt mig också den jämnaste spelaren i Chelsea tillsammans med Azpilicueta, gör aldrig en dålig match. Står alltid rätt och är självklart självskriven i startelvan även denna säsong. Om Mourinho vill låsa en match helt och hållet så kan han dra upp Fàbregas utan problem till offensiv mittfältare (där jag egentligen vill se honom) och flytta in Mikel på defensiv mitt och Ramires ut på högerkanten.
Högerytter: Pedro - Den ständige bänk/utfyllnadsspelaren i FC Barcelona tänkte till slut på sin egen karriär och klippte navelsträngen till Camp Nou. Vilket jag tror var väldigt bra både för Pedro själv och för Chelsea, jag tror nämligen att Pedro verkligen kommer bli en frisk fläckt och en riktig energisk injektion i detta Chelsea som i början av denna säsong sett lite mätta ut. Pedro är en konstant leverantör av poäng, otroligt duktig med båda fötterna och har ett riktigt skönt driv som toppas med fina instick/passningar. Gjorde en superdebut för Chelsea med ett mål och en assist direkt.
Offensiv mittfältare: Willian - Har gått från att vara en riktig poängartist i Shakhtar och Anzhi till en otroligt disciplinerad defensiv ytter/offensiv centralmittfältere, anledningen till det heter José Mourinho. Håller troligtvis Oscar utanför elvan och det är just på grund av Willians fina defensiva arbetskapacitet. Även fast han inte gör så mycket poäng så är han ändå ett ständigt hot offensivt med sin kvickhet och tekniska förmåga. Står för många ''hockey-assist''. Sevärd spelare.
Vänsterytter: Eden Hazard - Mästerlig poängspelare som antingen kan driva igenom ett helt försvar och rulla in bollen löjligt enkelt, eller så vikar han in och avlossar sitt fina tillslag som antingen kan skruvas fint in i bortre eller gå upp stenhårt i krysset. Står även för en mängd assist, kommer då rusandes med sitt Messi-driv och drar på sig fem man och sedan kommer det där lilla insticket till en spansk bulldog högst upp i plan. Flärdarnas flärd blev ligans bäste spelare i fjol. Är enligt mig topp fem i världen. Väsentlig för att det ska hända något i Chelseas offensiv då väldigt mycket går igenom honom, vilket inte alls är konstigt.
Anfallare: Diego Costa - Har någon förkroppsligat begreppet: ''en spelare som man hatar att möta men älskar att ha i laget'' bättre än Diego Costa? Tror inte det. När man ser alla hans tjuvnyp han står för på plan som fångas på bild så blir man bara äcklad, riktigt svin att möta men är samtidigt en spelare varenda lag skulle älska att ha i laget. Vinnarskalle utöver det vanliga och är samtidigt en av världens giftigaste strikers, topp fem 9:or i världen. Måste bli av med sin ständiga lårskada annars kommer han aldrig räknas som den bästa anfallaren i världen.
Nyckelspelare: Nemanja Matic
Håll ögonen på: Eden Hazard
Plusbetyg på varje lagdel (Med CL-slutspelsmått mätt)
+=Håller inte i CL
++=Godkänd CL-klass
+++=Bra CL-klass
++++=Mycket bra CL-klass
+++++=Fantastisk CL-klass
Målvakt: +++++
Försvar: ++++
Mittfält: ++++
Anfall: +++++
Tränare
Ja, vart ska man börja? Det räcker egentligen med att bara dra in hela Mourinhos meritlista här så förstår man egentligen hur bra han är som tränare, men det vet ju alla redan. Är förmodligen världens bästa tränare de senaste tio åren. Dubbel Champions League-mästare, trefaldig Premier League-mästare, dubbel Serie A-mästare, spansk mästare, Uefa-cup mästare, FA-cup mästare och dubbel portugisisk mästare. En suverän taktiker ut till fingerspetsarna och är nog bäst i världen på att förändra en matchbild på bara några snabba direktiv under en match. Får alla lag han har tränat att känna att de ska göra allt de bara kan för att han ska bli nöjd, Zlatans citat från hans bok summerar just detta bäst: ''Jag kunde döda för Mourinho''. ''The special one'' är väldigt uppskattad för att han ofta med glimten i ögat skämtar med media och kollegor men ibland står han för riktiga snedsteg också. Som senaste fadäsen när han skäller ut sitt läkarteam med Eva Carneiro i spetsen inför alla tv-tittare och publik, gör bokstavligen allt för att ta bort fokus från hans spelares dåliga prestationer i vissa matcher, men när man kritiserar sina kollegor så öppet.. det är bara huvudlöst.
Vinstchans
Fick en tillfredsställande grupp som de kommer vinna utan några större bekymmer. Mycket möjligt att även Chelsea går igenom gruppspelet utan ett enda poängtapp även fast FC Porto absolut inte ska underskattas. Laget är väldigt, väldigt bra på pappret men enligt mig så har de några klubbar som är ännu bättre fortfarande. Så ingen vinst för Chelsea i år men tror absolut att de kan nå en kvartsfinal och kanske även en semi.
Slutkommentar
Trots den knackiga inledningen i ligan så vet jag och många andra att Mourinho kommer få upp Chelsea-skutan på rätt köl igen. Jag tror att de kommer göra en fin resterande höst både i ligan och i Champions League, kommer som sagt att dansa sig igenom gruppspelet. Sen kan de mycket väl vinna hela turneringen, skulle inte vara någon skräll direkt men som jag tidigare nämnt så finns det iallafall minst tre lag som är ännu bättre. I vilket fall som helst så lär det vara ett rejält revanschsuget Chelsea efter förra årets uttåg redan i åttondelen. Har fått behålla alla sina nyckelspelare och även fått in en nyttig spelare i Pedro och en colombiansk tiger som på senaste året har blivit en kattunge, får han en nytändning under Mourinho? Om Falcao blir den gamla Falcao som vi alla känner till, ja då kan detta gå från att vara ett väldigt bra lag till ett livsfarligt. För om det händer då spelar det ingen roll om Costas baksida går sönder för då kan tigertämjaren Mourinho släppa lös en brutal och hänsynslös tiger. Man har även utökat bredden med en kompetent och talangfull ersättare till Azpilicueta (Baba Rahman) och slutligen lite extra bredd i försvaret i form av Papy Djilobodji (dock inte med i CL-truppen).
